Saras.

Livet leker med en gitarr i famnen. Nästan lika mycket som en solnedgång vid hamnen.
Jag lyssnar och spelar min egen melodi. Till slut bestämmer jag mig för att göra en parodi.
Jag har på mig en blommig tröja. Även fast det inte är något kul att avslöja.
Nu ska jag göra mig själv en kopp te. Kanske bara sitta med gitarren i famnen och le.
Rimma är det bara patetiska människor som gör. Men de är bättre än de som bara går och dör.
Hejdå du där. Patetisk är det jag som är.